Länge har vi väntat, och längre lär det bli

Läste i DN att regeringen satsar rejält på utbyggnaden av järnvägarna och vägarna. Det är i alla fall inget jag eller någon annan norrbottning kommer att märka särskilt mycket av, det är ett som är klart. Men en rejäl satsning är en rejäl satsning - i DN’s upptagningsområde.

Järnvägarna och vägarna ska byggas ut. Regeringen vill satsa stort på att förbättra infrastrukturen.

Det kommer inte att göras några satsningar på E4’s norra sträckning och inte heller på några inlandsvägar. Sen kan de ju försöka låta som det nya miljöpartiet också, det är lika genomskinligt som det nya arbetarpartiet. Istället för att t.ex. beskatta flygtrafiken hårdare, eller göra det enklare för folk att välja tåg istället för flyg, så ska staten minska sitt ägande i flygplatser. Istället för att göra något åt problemet så låter man privata intressenter - som definitivt inte har en hållbar miljö som primärt mål - ta över.

Något som gör mig så satans förbannad är att man på allvar kan säga att man satsar på infrastrukturen när man lägger projekt på is i de delar av landet infrastrukturen ALLTID får stryka på foten. I Norrland och framför allt i Norrbotten och inlandet. Inga pengar till Norrbothniabanan, och infrastrukturministern Åsa Torstensson har mage att säga

Det arv vi fått av socialdemokraterna gör att vi nu behöver börja om från början och ta ett helhetsgrepp om.

Ja det är lätt att säga när man aktivt sabbar de bra grejerna som den förra regeringen gjorde och behåller resten. Norrbotniabanan är en förlängning av Botniabanan. Det är en jättebra satsning som skulle ha minskat den flyg- OCH biltrafiken bland privatresenärer och de stora transporterna via flyg och lastbilar.Dessutom skulle man kunnat öka exportindustrin här uppe och få en större arbetsmarknad och - om man vill ta de ordet i sin mun - “flexiblare” arbetskraft, som enklare kan bo kvar i sin hemkommun och ta tåget till jobb i en annan stad eller ett annat län. Skellefteå och Piteå är idag bland de största orterna i Sverige som saknar persontrafik på järnväg.

Lite krasst kan man säga att vi här uppe får betala för att storstäderna röstade på Alliansen. Inte sagt att den socialdemokratiska regeringen satsade helhjärtat på att hela landet skulle leva, men det finns ändå en milsvid skillnad mellan mellan att aktivt och passivt ge landsbygden en dödsdom.

Så sant som det är sagt i Länge har vi väntat av Euskefeurat:

Ja, din politik [Moder Sveas, min anm.] den har varit sig lik, oavsett regeringar!

SLUT UPP!

18 september, nu på tisdag, öppnar Riksdagen efter sommaren. Då är det också ett år sedan Alliansen valdes att leda Sverige.

Regeringen har inte ödslat någon som helst tid, man började omgående att genomföra försämringar i de sociala trygghetssystemen. A-kassan blev dyrare och sämre och sjukförsäkringen sänks. Statliga företag säljs ut och skatterna sänks, framför allt för de rika. Centerns antifackliga linje får stort inflytande och strejkrätten är hotad. Listan kan göras lång.

Därför har ett 40-tal organisationer gått ihop i Septemberalliansen, som anordnar manifestationer i Piteå, Luleå, Umeå, Stockholm, Göteborg och Västervik.

Parollerna är

* Ett år räcker!
* Mot höger politiken - för rättvisa och solidaritet!
* För gemensam välfärd!

I Piteå är det Byxtorget klockan 17:00 som gäller. Det blir appeller och kulturinslag. Efteråt går vi till Ronny Erikssons kulturcafé Krokodil där fika finns att köpa och diskussionerna kan fortsätta..

BE THERE!

Snart dags igen..

.. att kliva ut i den osäkerhet och fattigdom som arbetslöshet innebär. Den sista september upphör min anställning på Piteå Kommun. Kanske får jag förlängt en vecka, så att jag uppfyller a-kassans arbetsvillkor. Annars har jag kvar 2/3 av min period som jag fick på studerandevillkoret i vintras.

Tumskruvarna dras åt. Kanske blir förslaget om att ungdomar ska tvingas sitta 30 timmar på Arbetsförmedlingen klubbat inom kort.. Det löser ju inte själva bristen på arbeten här i Piteå. Kommunen skär ner, trots att det faktiskt finns pengar. Få företag verkar nyanställa.

Ska man förresten tvingas söka ett jobb där arbetsgivaren specifikt eftersöker en som “brinner för försäljning och marknadsföring”. Jag menar, för min del skulle det inte bara vara att “brodera lite” i ansökningen, utan att blåljuga.

Sommarblommor i Badhusparken

Vårdnadsbidrag does the trick för familjekonservativa

Medan alla bidrag i det sociala skyddsnätet försämras för att folk “ska arbeta istället för att gå på bidrag” så vill den borgerliga regeringen att en grupp i samhället ska få pengar för att stanna hemma med bidrag från staten; småbarnsföräldrar. Läs: småbarnsmammor. Det är inte papporna som kommer att stanna hemma, i så fall skulle de göra det i större utsträckning redan vid föräldraledigheten.

Kvinnors ställning på arbetsmarknaden är svag redan idag. Tillfälliga anställningar är oftare regel än undantag för unga kvinnor. Mammalediga får sparken eller blir förbisedda när man fastanställer. Löner och pensioner haltar efter. Ska man dessutom stanna hemma helt och håller får det ännu större konsekvenser för kvinnors ekonomiska och sociala situation. Det är en ordentlig backlash för det ekonomiska oberoendet från mannen, som kvinnorörelsen kämpat för i hundra år - och fortfarande kämpar för.

I senaste Kommunalarbetaren finns det en artikel om hur vårdnadsbidraget i Finland har cementerat och normaliserat könsrollerna i hemmet. Vårdnadsbidraget har gjort att hälften av alla småbarnsmammor stannar hemma med barnen. Inte hälften som i “hälften av mammorna stannar hemma och hälften av papporna.” Utan hälften som i bara hälften av mammorna jobbar medan ungefär hundra procent av papporna fortsätter sin karriär utan avbrott och negativa konsekvenser.

Vårdnadsbidraget fixar det som Kd trånar efter; Ett Sverige där kvinnor tar hand om barnen och är beroende av mannens inkomst. Den vårdande hemmafrun och familjeförsörjaren.

Tro inte att vi ger upp. Någonsin.

Det jag vaknade upp till i förmiddags var ett Sverige där arbetslösa och sjukskrivna kommer att jagas med piska och dessutom sättas på svältersättningar. Där facket kommer att försvagas betydligt och LAS är i omedelbar fara. Där ungdomar får sämre anställningstrygghet och där andra grupper snart åker på samma tåg ner i B-lagsSverige. Där hårdare tag i skolan ska skapa tysta klassrum och där otrygga anställningar ska skapa tysta arbetsplatser. Där Apoteket och Systembolaget konkurrensutsätts. Där AMS konkurrensutsätts så företag kan tjäna ytterligare pengar på att folk går arbetslösa. Där privatiseringarna och vinstmaximeringen når nya höjder.

Alliansen ska inte inbilla sig att det finns stöd för de här sakerna. I valresultatet kan man utläsa att folk svalde snacket om “arbete istället för bidrag” med hull och hår. Det är klart som fan att alla vill ha ett arbete. Men man får inte fler jobb för att folk inte kan leva på sin A-kassa eller sin sjukersättning. Man får lägre löner. De som i Alliansens Sverige blir utan jobb eller sjuk kommer smärtsamt att få erfara det. Som jag då. Som idag gick till arbetsförmedlingen efter att mitt säsongsjobb tog slut. Jag har ingen A-kassa. Jag kommer bara att få betala tre gånger så mycket och sen kanske någon gång i framtiden få ut ersättning lååångt under vad jag kan leva på. Det finns inga jobb. Mitt hopp står till arbetsmarknadsåtgärder - En omskolning, en lärlingsplats eller en praktik. Men på Arbetsförmedlingen vet man inte vad som kommer hända med åtgärderna nu.

Vi har misslyckats med att avslöja att det inte finns något nytt bakom Moderaternas fasad. Att skattesänkningarna är the same old och att Alliansens familjepolitik syftar till att pressa tillbaka kvinnorna till hemmen. Det är många andra frågor som borde kommit upp, som vi missat att lyfta. Kommer Alliansen respektera folkets Nej till EMU och inte ratificera EU:s konstitution (när den återuppstår)? Hur mycket kommer spritskatten att sänkas? Och vem betalar för det? Vad kommer en borgerlig regering innebära för miljön? Det är på många punkter vi skulle ha pressat dem ännu hårdare och avkrävt svar.

Resultatet i skolvalet i Norrbotten känns i alla fall bra.
Kolla särskilt Norrmalmskolan i Piteå där 38,27% röstade på Vänsterpartiet. 0% på SD och PP. Lestadiusskolan i Pajala 29,55% på Vänsterpartiet. På min gamla högstadieskola, Solanderskolan i Öjebyn, röstade 27,74% på Vänsterpartiet. Allt som allt är det solklart att länets skolungdomar vet att betyg i uppförande och större befogenheter för lärare inte är bra för en skola där man ska lära sig att ifrågasätta och tänka kritiskt. De vet att betyg från 6:e klass ökar stressen och inte prestationen. Och att läxor är djupt orättvisa. Om man inte har föräldrar som gått klart gymnasiet eller gått på universitet - eller en ensamstående dubbelarbetande förälder för den delen - så får man mycket mindre hjälp att klara läxorna. Dessutom är läxorna övertidsarbete som elever tvingas göra några timmar varje kväll. Allt som oftast går det ut över rekreation - fotbollsträningar, fiollektioner, you name it. Det man ska lära sig i skolan ska man lära sig PÅ skolan. Jag tänker inte ens börja om vad som är fel med betygssystemet. Men jag är säker att det kommer bli ett jävla liv på skolorna när Alliansen börjar sätta sin skolpolitik i verket.

Det är klart att jag är besviken, ledsen och orolig inför den nya regeringens tillträdande. Och jag är inte ensam. Men tro inte att vi ger upp. Vänsterpartiet och Ung Vänster kommer att vara en stenhård opposition som siktar på ett maktskifte 2010 för att rädda vår gemensamma välfärd och ta tillbaka folkets egendom som sålts ut.

It ain’t over ’til the fat lady sings. And I ain’t singing for another four years..

Vill DU bli spottad på?

I flera veckor har hundratusentals fransmän demonstrerat mot regeringens förslag att slopa anställningsskyddet för ungdomar. Protesterna inte bara fortsätter, utan växer för var dag i styrka och omfång. Fler och fler universitet strejkar och inget tyder på att det avtar. De är skitförbannade och det blir jag också. Är Frankrikes ungdomar oförmögna att se vilka underverk lagen skulle göra för dem, att det är deras biljett ur arbetslöshet och otrygghet? Eller är det tvärtom; Enorm otrygghet om man går till jobbet och inte vet om man har jobbet kvar i slutet av dagen? Härliga framtidsutsikter. För vem vill anställa en som fått sparken?

Det här är alltså det förslag Centerpartiet har adopterat. Ungdomar under 26 år ska helt undantas (ja, det är tydligen helt frivilligt. För arbetsgivaren alltså) från Lagen om Anställningsskydd. Johan Forsell, ordförande i MUF och Jonny Munkhammar från Svenskt Näringsliv vill gå ännu längre. Inga avtal som helst för folk under 30 år. Givetvis är inte arbetslösheten det Svenskt Näringsliv oroar sig över. Det är lönerna. De alldeles för höga lönerna. Arbetslöshet och otrygghet på arbetsmarknaden kan pressa lönerna en bra bit till och dit man vill. Inte fan bryr man sig om “flexibla” ungdomar kan få in en halv fot på arbetsmarknaden.
Vad var det för klapparsle som startade myten om att ungdomar vill ha “flexibla” jobb, anyway?

Är det rimligt att man ska kunna bli uppsagd utan någon som helst anledning?
I LAS regleras bl.a. följande, om avskedande: Avskedande får ske, om arbetstagaren grovt har åsidosatt sina åligganden mot arbetsgivaren. Och till och med om man gör det, grovt åsidosätter sina åligganden mot arbetsgivaren, har man en uppsägningstid på minst en månad. Men med ett slopande av LAS kan man sparkas för.. tja, vad som helst. För att du går med i facket, för att du blir med barn, för att du blir sjuk eller helt enkel är obekväm. Saker som i vanliga fall är oskäliga och olagliga uppsägningar.

Det är löjeväckande att man säger sig vilja de arbetslösas bästa. De arbetslösa är ju Svenskt Näringslivs största garant för att kunna pressa lönerna och massakera arbetsrätten. Som nu.
Nej, lösningen är att anställa fler i offentlig sektor. 200 000 för att vara exakt.

Jag vägrar bli spottad på av borgerligheten!